Hur står det till med demokratin i Sverige? På det stora hela taget mår den ganska fint. Det är knappast någon risk för att den ska krackelera. Den generella tilliten till det demokratiska systemet är alltjämt god. Sverige ligger fortfarande bra till i internationella demokratiindex och -rankingar.[i]
Men allt är ändå inte ok. Flera bekymmersamma trender och tendenser drar den nyanserade bilden mot minus. Särskilt pressad är demokratin i de utsatta områdena i städerna. Där finns en rad demokratirelaterade problem och möjligheter som inte ordentligt tas om hand. Vissa utmaningar är relativt unika för Sverige. Andra speglar i stället en global utveckling där demokratin – och särskilt grundläggande fri- och rättigheter – i mångt och mycket befinner sig på reträtt.[ii]
Att demokratin utmanas har noterats av många. I en färsk opinionsmätning från Novus menade 59 procent av de svarande att demokratin försvagats under de senaste 5–10 åren.[iii] I en SOM-undersökning från 2017 var 34 procent mycket oroade över en försvagad demokrati.[iv]
Vad handlar det då mer konkret om? Det finns det mycket att peka på:
- En viktig demokratifråga är gapet i valdeltagande mellan välbärgade och utsatta områden. I det senaste kommunalvalet i Göteborg, exempelvis, varierade valdeltagandet från 41 procent i ett valdistrikt till 94 procent i ett annat.[v] Trots vissa framsteg är klyftan jättelik. Effekten är att vissa medborgare i realiteten blir mindre representerade än andra i politiken. Det är inte alls bra.
- En annan viktig demokratifråga är att civilsamhället tycks halta i utsatta områden. Från bl a idrottsrörelsen kommer signaler om att föreningsaktiviteten sjunker. Det finns tecken på en ökad polarisering där vissa organisationer utvecklar sin identitet i konflikt med övriga samhället. Tendenserna är allvarliga. Funktionerna som det konstruktiva ideella engagemanget fyller – i att säkra delaktighet och bygga broar – går det knappast att vara utan i en levande demokrati.
- Ytterligare en angelägen fråga är svårigheten att få till en vital demokratisk debatt i ett medielandskap som blir alltmer fragmenterat, uppdelat och sanningsrelativiserat. Människor som bor i samma stad – med starka kontraster mellan utsatta och välbärgade områden – orienterar sig i allt högre grad i separata informationsbubblor. Verklighetsuppfattningarna dras isär. Hur ska man då bära sig åt för att skapa samsyn kring gemensamma processer och beslut?
- Ett hot mot demokratin är att destruktiva hedersstrukturer fått fäste i samhället. Oftast handlar det om att en familj/släkt/klan styr sina medlemmars val av klädsel, livsstil, sysselsättning, partner etc. Våld finns alltför ofta med i bilden. Tvångsgifte och könsstympning är övergrepp som ofta har hederskoppling. En konsekvens blir att livsmöjligheter beskärs. I grupper såsom unga kvinnor och hbtq-personer begränsas man i vad man kan göra av sitt liv. Man tvingas in i någon form av ofrihet. Mycket av detta strider mot demokratiska fri- och rättigheter. Det värsta bryter mot svensk lag. Kartläggningar visar att problematiken är utbredd. Enligt en enkät till elever i åk 9 lever 8–13 procent av ungdomarna i Göteborg med hedersrelaterade normer och förtryck. I Malmö är siffrorna 9-20 procent och Stockholm 7-10 procent.[vi] Två andra enkäter till 12-18-åringar i förortsskolor i Stockholm respektive Göteborg visar att i storleksordningen 100 000 ungdomar dagligen utsätts för hedersförtryck.[vii]
- Ett annat hot är att anti-demokrater, med olika extremistagendor, har tagit tydliga steg framåt. Vi har sett aggressiva nazister, högerextrema bombattentat, offensiva vänsterautonoma rörelser, antisemitiska attacker samt hög aktivitet från islamistiska extremister. Enligt Säpo växte de våldsbejakande extremistmiljöerna 2010-2017 från ett par hundra till ca 3000 s k hotaktörer.[viii]
- Ännu ett hot mot demokratin är de ”parallella strukturer” som skapats på sina håll i större städer. Detta är system för bl a normbildning, rättsskipning och ekonomi som handhas vid sidan av rätts- och välfärdsstaten. Svensk lagstiftning trotsas. Systemen baseras på någon kombination av tradition, klan, kriminalitet, extremism, heder etc. Där odlas en misstro mot omvärlden som gör det svårt för bl a polisen, socialtjänsten och skolan att verka. Polisen har identifierat ett 20-tal ”särskilt utsatta områden” i Sverige som i viss mån präglas av dessa strukturer.[ix]
Sammantaget kan man säga att demokratins problem och möjligheter, i dessa och andra avseenden, framstår som så pass stora att ordentliga insatser nu är en avgörande nyckel till att säkra en positiv utveckling för samhället som helhet. Det finns massor att vinna på att systematiskt växla upp arbetet för en starkare demokrati.
Om demokratin, med nytänkande och engagemang, kunde göras friskare och mer dynamisk än den är idag skulle det bli lättare att vända utsatthet till fungerande trygghet, jämlikhet och integration. Att se till att var och en får sina demokratiska fri- och rättigheter respekterade är en grundläggande universalmedicin i många samhälleliga sammanhang.
Referenser
[i] Se t ex The Economists demokratiindex där Sverige 2018 hamnar på tredje plats. The Economist Intelligence Unit 2019: ”Democracy Index 2018”, www.eiu.com/topic/democracy-index.
[ii] Se t ex Freedom House 2019: ”Democracy in Retreat. Freedom in the World 2019”, www.freedomhouse.org.
[iii] Undersökningen genomfördes på uppdrag av Forum för levande historia. Se Forum för levande historia 2019-03-06: ”Satsning för att stärka demokratin”, www.levandehistoria.se.
[iv] Kommittén Demokratin 100 år 2019: ”Promemoria: Vår demokrati – värd att värna varje dag”, sid 7, www.sou.gov.se.
[v] Valdeltagandet varierade mellan en lägstanotering på 41,2 procent i ett valdistrikt i Gårdsten och en högstanotering på 94,0 procent i ett valdistrikt på västra Hisingen. Valmyndigheten, www.val.se.
[vi] Enkäten ingick i en studie genomförd av Stockholms stad, Göteborgs Stad och Malmö stad i samarbete med Örebro Universitet. Studien publicerades i tre delrapporter, en för varje stad. Se t ex Stockholms stad & Örebro Universitet 2018:
”Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar. En kartläggning i Göteborg, Malmö och Stockholm 2017–2018. Del I – Sammanfattning av den kvalitativa och den kvantitativa delstudien i Stockholm”, www.stockholm.se.
[vii] De båda enkäterna gjordes av Varken hora eller kuvad (VHEK). De redovisades i två rapporter, ”Elvahundra” respektive ”Tolvhundra”, som finns tillgängliga på organisationens hemsida: www.vhek.se.
[viii] Säkerhetspolisen 2017-07-03: ”Så mycket har extremistmiljöerna vuxit”, www.sakerhetspolisen.se.
[ix] Polisen 2019: ”Kriminell påverkan i lokalsamhället – En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden”, www.polisen.se.